Genom att använda setragroup.com accepterar du vår användning av cookies. Personlig integritet är viktigt för oss vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy

OK

2019-01-25

Så möter träindustrin den digitala utmaningen

Smarta sågverk, semiautonoma fordon i skogen och CNC-maskiner som automatiserar hela produktionsprocessen. Digitaliseringen har nått träindustrin – men hur väl förberedda är vi egentligen?

Digitalisering är ett brett, och de senaste åren väl använt, begrepp. Det kan innefatta allt från att vi numera (helst) ska göra våra bankärenden på nätet till byggandet av ett nytt 5G-nät och att big datainsamling ska stödja forskningen om diabetes. Och har man lyssnat till samhällsdebatten med i alla fall ett halvt öra så har man förstått att digitalisering är något som är mycket viktigt att förhålla sig till – både för individer och företag.

Träindustrin är naturligtvis inget undantag. Och för att vara en bransch med mycket lång historia är man generellt väl rustad för att möta kraven på en digitaliserad verksamhet.
– Träindustrin må vara en traditionell bransch, i termer av att den funnits väldigt länge. Men den är också en modern bransch. Den tekniska nivån är i många segment redan hög, med digitala styrsystem, och intresset för en vidare digitalisering är dessutom stort. Vilket dock inte betyder att det inte finns förbättringar att göra, säger Torgny Persson, forskningsinnovationsdirektör på Skogsindustrierna.

Anders Lycken, projektkoordinator på det statliga forskningsinstitutet RISE och en av de som varit med och drivit projektet "Det smarta digitala sågverket" (till höger), håller med.

– Träindustrin är en ganska ojämn bransch när det gäller digitalisering. Tittar man på sågverken, där vi jobbat med digitaliseringsprojektet de senaste två åren, så har den generellt inte kommit så jättelångt. Det finns naturligtvis vissa undantag. Andra delar av industrin är däremot betydligt mer avancerad, säger han.

"Träindustrin må vara en traditionell branch,  i termer av att den funnits väldigt länge. Men den är också en modern bransch"


Setras teknikdirektör Andreas Hörnfeldt har en liknande bild – men tycker också att ambitionerna borde vara betydligt högre.

– På sågverken är vi förhållandevis duktiga på att samla in data, men en aning sämre på att sammanställa och faktiskt använda den. Där behöver vi utveckla våra system. Men jag skulle säga att träindustrin behöver lyfta blicken lite och titta på andra branscher. Konsumenternas köpbeteenden har ju ändrats enormt de senaste åren och det kommer att hända i träindustrin också. Där tror jag att vi behöver vara mer proaktiva för att lyckas, säger han.

Ett effektivare skogsbruk

Att det finns ett stort intresse i branschen för digitalisering råder det ingen tvekan om. På RISE, där universitet, näringsliv och samhälle samverkar kring industriforskning och innovationsutveckling, har man precis avslutat projektet "Det smarta digitala sågverket". Med Skogsindustrierna som koordinator påbörjas i februari nästa år ett stort projekt där såväl industriaktörer (SCA, Stora Enso, Holmen, Södra, BillerudKorsnäs och Sveaskog) som världsledande forskare från SLU, Skogforsk, IVL, Umeå universitet och KTH ingår. Temat är "Skogsbruk, digitalisering och cirkulära produkter" och projektet har i ett första steg tilldelats 56 miljoner kronor i stöd från MISTRA, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

– Det övergripande målet är att skapa ett mer effektivt skogsbruk. En del i projektet är till exempel att titta på hur vi samlar in och bearbetar data för avverkning. Genom att samköra dataflöden är förhoppningen att man ska kunna optimera avverkningen och hitta exakt rätt område att avverka i exakt rätt tid, som råvara till en viss sorts produkter, säger Torgny Persson, från Skogsindustrierna som är initiativtagare till projektet.

Andra delar i projektet är att utveckla ett mer digitaliserat stöd till skördarna så att de kan arbeta mer effektivt, kanske till och med med hjälp av semiautonoma fordon.

– Som avslutande del är tanken att vi på ett pedagogiskt sätt ska visualisera insamlad data så att skogsägarna får ett gediget beslutsstöd. I förlängningen hoppas vi att det ska leda till ett mer effektivt användande av skogen, säger Torgny Persson.

Djupare analys av data

Ett mer digitaliserat skogsbruk, med större möjligheter till ett riktat urval av råvara, kommer givetvis också att vara en fördel för Setra. Fokus för det egna arbetet med digitalisering ligger dock ett steg senare i processen, när timret kommer till sågverket.

– Vi samlar redan nu in en enorm mängd data på våra åtta sågverk. Dels när timret kommer in, för att sortera in i olika kvaliteter och klasser, och dels när vi räknar på hur varje stock ska sågas för att maximera utfallet. Vi har också röntgenmaskiner som genomlyser stocken och ger mycket mer detaljerad information. Men vi skulle kunna bli mycket bättre på att analysera all data och bearbeta den så att den blir till kunskap om hur hela timmerstocken kan nyttjas optimalt. Drömscenariot är att slutkunden får exakt det som efterfrågas samtidigt som vi använder skogsråvaran optimalt, ur både ett värde- och hållbarhetsperspektiv, säger Andreas Hörnfeldt.

Ett annat område där digitaliseringen kommer att bli mer märkbar är automatisering av driften på sågverket. Det kan till exempel handla om att genom sensorer mäta hur maskinerna mår och utifrån denna kunskap se till att maskinerna används maximalt samtidigt som en kontinuerlig drift säkerställs. System av den här typen kommer att skapa behov av nya kompetenser i yrket.

– Vi kommer att behöva operatörer som är specialiserade på vissa typer av system och maskiner. Dessa experter kommer förmodligen att ansvara för specifika maskiner på många sågverk och kommer i praktiken att kunna vara lokaliserade var som helst, eftersom systemen går att fjärrstyra. Jag tror inte att våra sågverk kommer att bli så kallade "svarta fabriker", det vill säga där det inte behövs någon belysning eftersom allt arbete utförs av robotar, men möjligheterna med mobila arbetsplatser är definitivt en fördel för vår framtida kompetensförsörjning, säger Andreas Hörnfeldt.

Digitaliserad KL- fabrik

Ett exempel på hur Setra agerar utifrån kundernas förändrade behov, och där dessutom digitaliseringen spelar en viktig roll, är den nya KL-träfabrik som just nu byggs i Långhyttan. Efterfrågan på korslimmat trä ökar starkt just nu och materialet används bland annat för byggande av såväl flerbostadshus som industrifastigheter. Fabriken kommer i mycket hög grad att vara digitaliserad, inte minst genom användningen av så kallade CNC-maskiner. CNC står för Computer Numeric Control och innebär att ett datorsystem styr maskinerna vilket gör det möjligt att tillverka också mycket komplicerade delar på ett enhetligt och automatiserat vis.

Magnus Emilsson jobbar på byggnadskonstruktörsföretaget Limträteknik i Falun, som är specialiserade på trä. Han är en av dem som utifrån ritningar från arkitekten bland annat konstruerar de bärande elementen i ett hus. Magnus arbete är i princip helt digitaliserat och de allra flesta ritningar görs numera i 3D.

– De nya CNC-maskinerna i Långhyttan kommer bland annat att innebära att vi kan skicka våra filer direkt till styrsystemet. Det behövs alltså ingen mellanhand som sitter och lägger in dem. Det sparar självklart tid men systemet ger också en mer exakt produktion, vilket innebär att vi kan sänka felmarginalen ute på byggena ytterligare, säger han. Förutom de mer konkreta förändringar som digitaliseringen medför, med en djupare analys av data och automatisering av driften, tror Setras teknikdirektör Andreas Hörnfeldt att vi har mer oförutsägbara konsekvenser av digitaliseringen framför oss.

– Många andra branscher har ju förändrats totalt i och med digitaliseringen. Ta detaljhandeln till exempel, som har fått ställa om helt efter kundernas nya köpbeteenden. Ökad handel på nätet kräver färre fysiska butiker. Självklart kommer också vår bransch att påverkas av digitaliseringen i större utsträckning, det är bara svårt att säga exakt hur. Det vi kan göra är att vara uppmärksamma på varje förändring och försöka agera utifrån den.

Text: Anna Matzinger

Det smarta digitala sågverket

I november 2018 avslutades projektet "Det smarta digitala sågverket". Projektet var ett forskningsprojekt med syfte att skapa ett sammankopplat informationsflöde i sågverket och drevs av RISE, tillsammans med RemaSawco, Moelven Valåsen och Schneider Electric.

– Utgångspunkten var att många sågverk samlar in en väldig massa data, om allt från timmerutseende till energiåtgång, men har inte på ett effektivt sätt kunnat koppla ihop dessa data till ett enhetligt system. Gör man det vet vi nu att man kan optimera produktionen på ett helt annat sätt, säger Anders Lycken, projektkoordinator på RISE.

Målet med projektet var att man genom att skapa ett system som analyserar samtliga mätpunkter i sågverket skulle kunna öka produktvärdet med 10 procent, öka processeffektiviteten med 15 procent och minska energianvänd- ningen med 10 procent.

– Projekttiden var lite för kort för att målen skulle kunna realiseras fullt ut, men vi har definitivt visat att det är möjligt att nå dem. Syftet har, förutom att uppnå effektmålen, varit att utarbeta en generell metod för hur man kan genomföra den här typen av digitaliseringsprojekt. På så vis behöver efterföljande sågverk inte själva uppfinna hjulet igen, säger Petri Luomala, digitaliseringsexpert på RISE.