Allt började av en slump. Gerhard Schickhofer fick tre erbjudanden om att doktorera. Han valde det första – som råkade vara trä.
– Jag har alltid varit intresserad av rumslig struktur och panelstruktur, men eftersom jag hade en bakgrund inom stålteknik låg mitt fokus mer på stål och betong. Att kombinera panelstruktur med just trä är kanske det viktigaste valet jag har gjort.
Han anade inte att de kommande årens forskning skulle lägga grunden för utvecklingen av ett nytt byggmaterial – korslimmat trä. Ett material som gör det möjligt att även bygga hållbara mycket höga hus och har potential att förändra hela byggindustrin.
I dag, 30 år senare, finns det 65 fabriker som tillverkar KL-trä och ytterliggare 15 är på gång.
– Det är en helt otrolig utveckling. När jag började forska på trä fanns det inget intresse från industrin utan det här ämnet fanns bara inom forskarvärlden, förklarar han.
Utvecklades med sågverken
Men Schickhofer såg möjligheter med materialet. Efter doktorsexamen vid Tekniska universitetet i Graz började han samarbeta med sågverken i regionen och några år senare startade den första kommersiella tillverkningen av korslimmat trä.
– Det är ett enkelt material som går att tillverka av olika fibrer och träslag. Det är därför jag tror att det är gångbart i hela världen, säger han.
Genom åren har Schickhofer fortsatt att studera materialet ur alla möjliga vinklar. Hans forskargrupp har bland annat testat hur skivorna påverkas av förändringar i luftfuktighet. De upptäckte att träet reagerar jämförelsevis lite, just för att de olika lagren är hoplimmade korsvis. De har också studerat bärighet, infästningsmetoder, olika sätt att använda byggelementen och hur tekniken kan appliceras på olika träslag, för att nämna några områden.
– Panelstrukturer i KL-trä har alltid varit huvudområdet i vår forskning och är det än i dag. Att vi inte släppt fokus är kanske en förklaring till att materialet blivit så framgångsrikt, säger han.
Ny standard blir viktig
Att föra resultaten och kunskapen vidare ut på marknaden har varit en röd tråd genom Schickhofers forskning. En viktig del av det arbetet är hans medverkan i uppdateringen av den europeiska byggstandarden för träkonstruktioner, Eurokod 5. Den reviderade versionen väntas vara på plats 2023 och inkluderar instruktioner för korslimmat trä, vilket han tror kommer bli avgörande för framtiden.
– Det krävs en välskriven standard för att nå den breda massan. Den är ett måste för att ingenjörer och konstruktörer ska anamma ett nytt material. Det är så de är vana att jobba. Utan en perfekt standard kommer de att fortsätta använda betong.
Därför följer han även utvecklingen inom stål- och betongindustrin, för att lära av och hämta idéer från deras standarder och arbetssätt.
– I framtiden blir det viktigt att ersätta koncepten med pelare och våningsplan av betong, som dominerat våra städer hittills, med konstruktioner i trä. Det är vårt jobb att visa att det faktiskt är möjligt, så att politiker och samhället kan fatta de beslut som krävs. För några år sedan var trä inte ett alternativ – men det är det i dag.
Stora förändringar för byggbranschen
Att skifta fokus från betong till trä innebär stora förändringar för byggbranschen. Både när det gäller planering, projektering och i byggfasen, eftersom mycket av förarbetet görs i fabrik.
– Att förändra byggindustrin har aldrig varit syftet, men nu tror jag att vi kommer förändra den. Vi har metoderna och verktygen som krävs för att trä ska kunna bli det nya grundmaterialet i flervåningshus. Det kommer förändra vårt sätt att tänka och vår konstruktionsfilosofi, men givetvis inte över en natt, säger Schickhofer.
Så vad återstår att forska på? Schickhofer har några områden som ligger nära till hands. Han vill bland annat optimera produktionskedjan kring KL-trä och limträ och utveckla multifunktionella fabriker. Att minimera risken för fuktskador och utveckla modulkoncept med en hög grad av prefabricering är andra ämnen på agendan.
"Jag hoppas att KL-trä kan vara en produkt som medverkar till förändring och hjälper oss åt rätt håll"
Kurvan pekar uppåt
De senaste åren har marknaden för KL-trä växt med 10-15 procent per år och produktionen ligger nu på cirka två miljoner kubikmeter. Schickhofer vill helst inte sia om framtiden, men om han måste så ser han en brant kurva som vi befinner oss precis i början av. Inom tio år uppskattar han att den globala produktionsvolymen kommer att vara cirka tre gånger högre än i dag, baserat på att det kommer finnas omkring 250 produktionslinjer.
– Den stora utmaningen för att nå dit är inte råvaran, för vi har gott om välskötta skogar i Europa och använder bara några få procent. Flaskhalsen är tillgången på kunskap och utbildning. För att få in ett nytt material och koncept på marknaden krävs alltid personer med djup kunskap som kan driva utvecklingen. Han menar att det är särskilt viktigt när det gäller KL-trä, eftersom leverantörerna måste förstå och arbeta nära kunden.
– Min erfarenhet är att fabrikerna måste bygga upp nätverk med universitet, arkitekter och ingenjörer. De behöver också knyta till sig medarbetare som är välutbildade inom träteknik och kan prata med kunderna på deras språk. Det är en mycket närmare relation än när du säljer sågade trävaror.
Klimatfrågan driver på
När Schickhofer började sin forskning var klimatet en ickefråga inom byggsektorn. I dag är läget ett helt annat och det finns en förväntan i samhället på att byggindustrin ska minska sitt fotavtryck, vilket driver på efterfrågan av förnybara material som trä.
– Det är hög tid att göra något åt utsläppen. Jag hoppas att KL-trä kan vara en produkt som medverkar till förändring och hjälper oss åt rätt håll, säger Gerhard Schickhofer. I förlängningen hoppas han att ett ökat byggande i trä inte bara ska bidra till hållbart samhällsbyggande, utan även till att lyfta landsbygden.
– Jag tycker inte om det fokus som finns på urbanisering. Genom att utveckla fler KL-träfabriker på landsbygden bygger vi värdekedjor som inkluderar hela samhället, inte bara städerna.
