Eftersom trä är ett material som produceras av naturen går det inte att kontrollera egenskaperna genom att förändra tillverkningsprocessen. För trä behöver man istället uppskatta egenskaperna och sortera materialet. Vid hållfasthetssortering väljer man ut det virke som uppfyller kraven för bärande konstruktioner.
Vad menas med konstruktionsvirke?
I dag förekommer två tekniker för hållfasthetssortering – visuell sortering och maskinell sortering där den senare är vanligast. Det produceras konstruktionsvirke i hållfasthetsklasserna C14, C18, C24, C30 och C35 som är tillverkningsstandard för svenska producenter. Sifferbeteckningarna motsvarar böjhållfastheten uttryckt i MPa (MegaPascal) och talar om hur mycket kraft per kvadratmeter som kan belasta träet utan att det går av.
Hur vet jag vilken hållfasthetsklass virket har?
Konstruktionsvirke ska vara märkt med hållfasthetsklass, tillverkande företag, produktionstidpunkt och CE-stämpel. Varje planka ska vara märkt individuellt och dessutom ska hela virkespaketet märkas och produkterna ha en prestandadeklaration. CE-märkningen betyder att de prestandavärden som deklarerats för produkten har tagits fram enligt gemensam europeisk standard och är främst till för att underlätta handeln inom och till Europa.
Vad ska jag använda hållfasthetsklassat virke till?
Hållfasthetsklassat virke används till bärande konstruktioner som till exempel takstolar, bjälklag, ytterväggar och vissa innerväggar. C14 är den lägsta hållfasthetsklassen som får användas till bärande delar i en konstruktion, om inget annat anges. C14-klassat virke används oftast till innerväggar, enklare bjälklag och lättare tak, läkt eller som utregling för att skapa utrymme för exempelvis isolering och el. C24 är den vanligaste klassningen och innebär att virket klarar hög belastning och kan användas i bärande konstruktioner som bjälklag, takstolar, ytterväggar och tak.
Hur går hållfasthetssortering till?
Den vanligaste tekniken för maskinell hållfasthetssortering är så kallad ”knackning” där en slags hammare slår till i ena änden av träbiten när den passerar i produktionslinjen. Bredvid hammaren sitter en mikrofon som fångar upp ljudet som bildas av vibrationerna i träet, samtidigt mäts plankans längd och i vissa fall densitet. På Setras nya justerverkshyvleri i Hasselfors har man istället valt en helautomatiserad scannerlösning där hållfasthetssorteringen sker med kameror som med hjälp av laserpunkter mäter virkets fiberriktning och där bedömningen görs utifrån de bilder som samlas in.
Vad påverkar hållfastheten?
Träets hållfasthet påverkas av bland annat av densiteten, alltså hur tätt materialet är. Ju högre densitet desto högre hållfasthet. Densiteten är högre i de nedre och yttre delarna av stammen. En större andel sommarved ger högre densitet och faktorer som tillväxthastighet, markförhållanden och plantavstånd spelar också in.
Kvistar och snedfibrighet gör att fibrerna tvingas hitta nya vägar vilket sänker hållfastheten. Sprickor och tjurved är andra defekter som påverkar. Tjurved bildas hos barrträd för att räta upp dem när de växer mot en belastning, till exempel om de står på lutande mark.
