Genom att använda setragroup.com accepterar du vår användning av cookies. Personlig integritet är viktigt för oss vilket innebär att dina personuppgifter alltid hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Läs vår integritetspolicy

OK

Lysande utsikter

Den vidunderliga utsikten från tornet i Siljansnäs naturreservat har lockat besökare sedan 1930-talet. För sex år sedan tvingades det gamla utsiktstornet att stänga men i augusti i år kunde det nya tornet i trä äntligen öppna.

Utsiktstornet vid Naturum Dalarna är helt och hållet byggt i trä av både estetiska och miljömässiga skäl.


Siljansnäs naturreservat och Naturum Dalarna på Björkbergets topp
lockar tiotusentals personer varje år. Men sedan 2015 har området tappat ungefär 5 000 besökare årligen då det gamla rödvita utsiktstornet hade gett efter för tidens tand och tvingades stänga.

– Nästan alla som vuxit upp i området har varit här på skolutflykt. Ännu fler har minnen härifrån. Det fanns ett stort lokalt engagemang för tornet och det lockade många besökare. Vi ställdes inför ett vägval. Skulle vi riva, renovera eller bygga nytt, säger Per Johansson på Länsstyrelsen.

Valet föll på att bygga ett nytt torn. En inte helt okomplicerad process inleddes för att skapa en byggnad som uppfyller dagens tillgänglighetskrav, har låg miljöpåverkan och smälter in i landskapet. I augusti i år stod det nya utsiktstornet klart, en 32 meter hög konstruktion i limträ och korslimmat trä från Setra.

”Tornet skulle smälta in med berget och tallskogen.”


Tornet täcks av en svart panel, skapad med den japanska metoden Shou Sugi Ban som går ut på att man bränner träet – ett miljövänligt sätt att ge materialet lång hållbarhet.

– Utgångspunkten var att tornet skulle byggas i trä. Tillsammans med entreprenören har vi tittat på livscykelanalysen, det blir en helt annan klimatbelastning när man väljer trä. Den brända Shou Sugi Ban-panelen är ett estetiskt val. Vi ville att tornet skulle smälta in med berget och tallskogen, säger Per Johansson.

Magnus Emilsson är vd på Limträteknik i Falun, ett företag som sedan 1980-talet är specialiserat på träkonstruktioner och är Setras partner för projektering och teknisk utveckling av KL-trä. Han har varit ansvarig för den bärande konstruktionen.

Projektfakta

Plats: Siljansnäs naturreservat i Dalarna

År:
2021

Bruttoarea:
1 780 m2

Arkitekt:
AgnasARK

Byggentreprenör:
ByggPartner

Byggnadsmaterial:
Limträ och korslimmat trä från Setra. Panel av kolat lärkträ.

32 meter:
Så högt är det nya tornet, vilket gör det ungefär tio meter högre än sin föregångare. Från tornet, som har hiss och en läktare högst upp, kan man kan se nästan hela Siljansringen, den krater som bildades för 380 miljoner år sedan när en meteorit slog ner på platsen.

– De bärande och stabiliserande delarna utgörs av ytterväggar i korslimmat trä som hålls ihop av limträpelare. Ett inre schakt och utrymningstrappan bidrar också till stabilitet, berättar han.

Limträteknik i Falun har modellerat de olika komponenterna i 3D och skickat dem till Setra som levererat stommar i limträ och korslimmat trä. – Det korslimmade träet innebär att man kan göra mycket större element, vilket förenklar konstruktionen och ger nya möjligheter vad gäller utformningen.

Fram till för bara något år sedan fick man köpa korslimmat massivträ från andra länder i Europa, nu finns leverantörer som Setra i Sverige. Den tekniska utvecklingen har gjort det enklare för fler att bygga i trä, fortsätter Magnus Emilsson.

Det nya utsiktstornet i Siljansnäs är den första FSC-certifierade byggnaden i Sverige. FSC står för Forest Stewardship Council, en internationell organisation som verkar för ett miljömedvetet, ansvarstagande och livskraftigt skogsbruk. Organisationen är framför allt förknippad med certifierade trävaror, men nu kan även byggnader konstruerade med en andel certifierat trä få utmärkelsen.

– Jag är väldigt glad att vi fått till ett nytt och ändamålsenligt utsiktstorn med lokala leverantörer och att det blev ett så lokalt projekt. Jag hoppas att vi kan vara en del i att väcka intresse för området och locka besökare, säger Per Johansson.


Text:
Hedvig Andersson
Bild och film: Klas Sjöberg

Publicerad: 2022-02-02

Hur kan vi hjälpa dig?

Hur kan vi hjälpa dig?