KL-trä och hållfasthet

KL-trä har stora likheter med andra produkter i trä när det gäller hållfasthet. Uppbyggnaden med korsvis lagda brädor jämnar ut variationer och minskar egenskapsskillnaderna. Hållfastheten hos KL-trä bestäms till stor del av skivans/tvärsnittets uppbyggnad.

I likhet med andra konstruktionselement i trä och i byggnadssammanhang är styvhet oftast dimensionerande. I bruksskedet styr tvärsnittets uppbyggnad i ännu större grad vilket resultat som kan uppnås. För KL-trä blir därför ytbrädornas draghållfasthet och tvärskiktens rullskjuvhållfasthet avgörande i brottskedet.

I jämförelse med plattor av trä, såsom tvärspända plattor som ofta används i brokonstruktioner, uppvisar KL-trä en lägre styvhet i huvudbärriktningen än för träplattor med samma tjocklek. KL-träskivan kan däremot ta betydligt större last tvärs huvudbärriktningen.

Fuktkvot och belastning påverkar

Hållfastheten varierar med vinkeln mellan spänningen och fiberriktningen.
Hållfastheten minskar när fuktkvoten ökar.
Hållfastheten minskar när belastningstiden ökar.
Materialegenskaperna varierar inom en och samma komponent och mellan olika komponenter.

Vid statisk dimensionering av KL-trä och träkonstruktioner i allmänhet utgår man från ett karakteristiskt hållfasthets- eller styvhetsvärde, fastställt på basis av provning i laboratoriemässiga förhållanden och av ett bestämt antal provkroppar.

Normalt utgår man vid hållfasthetsdimensionering från den nedre 5-procentsfraktilen, det vill säga det värde som statistiskt sett underskrids i 5 fall av 100. Med kännedom om det karakteristiska hållfasthetsvärdet bestäms dimensioneringsvärdet i det enskilda fallet med olika partialkoefficienter och omräkningsfaktorer.

Karakteristiska styvhetsvärden såsom elasticitetsmodul och skjuvmodul bestäms på motsvarande sätt, men med utgångspunkt från medelvärdet i stället för 5-procentsfraktilen.